pyssligafia

Jag vill inget annat än vara med dig, ändå går det inte. Varför lyckas vi inte få det att funka, är det för att vi innerst inne inte vill och känner att vi är för olika eller är det för att vi inte försöker. Jag kämpar varje dag med att komma vidare i mitt liv, men när det känns som att jag kommit lite framåt slås mina ben omkull och jag ligger på botten igen. Förhoppningsvis är detta hål inte lika djupt som förra, tänker jag varje gång men hur vet man det. Idag känns hålet djupare än någonsin och det var länge sedan det kändes så jobbigt. Kanske kommer jag upp tidigare ur hålet än vad jag gjort tidigare, men det är för tidigt att säga nu. Det får tiden utvisa. Nu ska jag försöka sova lite så att dagen imorgon inte blir så jobbig. Jag vill inget annat än att må bra och vara lycklig. Tycker inte det är för stora krav....